Innehållsförteckning
- 1. Grundämne?
- 2. Jon:
- 2.1.Enkel
- 2.1.1. Positiv
- 2.1.2. Negativ
- 2.1.3. Undantag
- 2.2. Sammansatt?
- 2.2.1. Positiv
- 2.2.2. Negativ
- 2.1.Enkel
- 3. Förening
- 3.1. Binär?
- 3.2. Icke-minär
- 4. Komplex (fleratomiga joner)
- 4.1. Neutralt komplex
- 4.2. Positivt komplex
- 4.3. Negativt komplex
- 5. Stökiometriska proportioner
- 6. Trivialnamn
- 6.1 Starka syror och baser
1. Grundämne
Namn
Latinska/grekiska namnet. Kopplat till utseende, egenskap, geografi eller forskare.
Formel
Första bokstaven, ev. plus en till.
2. Joner
Har en laddning, dvs. elektronerna har flyttats.
2.1. Enkel jon
Ett grundämne.
Formel
Grundämnets formel med laddningen upphöjt till höger.
Namn
Olika för positiva (katjon) och negativa (anjon)
2.1.1. Positiv enkeljon (enkel katjon)
Namnet på svenska, (laddning) följt av ”-jon”.
2.1.2. Negativ enkeljon (enkel anjon)
Namnet på svenska följt av ”-id”
2.1.3. Undantag
Har ändelsen -”jon” trots att de är negativa.
Hydroxidjon: , cyanidjon , väteperoxidjon , peroxidjon och azidjon
2.2. Sammansatt jon
Består av flera grundämnen.
Formel
Först centralatomen (minst elektonegativa delen) därefter liganderna (övriga atomer).
Undantag
och
Namn
2.2.1. Sammansatt positiv jon
- Liganderna, i bokstavsordning
- Antalet, med grekiska räkneord, följt av ligandnamnet (på svenska). OBS! Om liganden är negativ fås med ändelsen ”-o”
- Centralatomens (svenska) namn
- Laddningen eller centralatomens ox-tal inom parentes()
- Suffixet ”-jon”
Undantag
Oxoniumjon och ammoniumjon
2.2.2. Sammansatt negativ jon
- Liganderna, i bokstavsordning:
- Antalet, med grekiska räkneord, följt av ligandnamnet (på svenska) med ändelsen ”-o” eller ”-ido”
- Centralatomens latiska/grekiska namn, följt av -at (fleratomig) eller -it (enatomig).
- Laddningen eller centralatomens ox-tal inom parentes ()
- Suffixet ”-jon”
3. Förening
En förening kan vara binär eller ickebinär.
3.1. Binär förening
Består av två atomslag men kan innehålla flera atomer.
Formel
Sammansättningen anges med nedsänkta siffror.
- Positiva (minst elektronegativa) delen
- Negativa delen
Namn
Sammansättningen anges med grekiska räkneord eller positiva atomens ox-tal.
- Positiva (minst elektronegativa) atomslagets svenska namn
- Negativa delens stam (ibland latinsk) följt av ”-id”
OBS! Om två ämnen kan bilda flera binära föreningar måste de förtydligas:
T.ex. kolmonoxid och koldioxid .
3.2. Ickebinär förening
Består av fler än två atomslag.
Formel
- Positiva (minst elektronegativa) delen
- Negativa delarna
- Sammansatt jon och fler än en? Lägg () runt den.
Undantag
Oorganiska oxosyror (innehåller syre), innehåller H och O. Vätet (H) sätts alltid först!
Namn
- Positiva (minst elektronegativa) atomens svenska namn.
- Negativa sammansatta jonens namn
- suffixet ”-at” eller ”-it”.
4. Komplexförening
Positiv centralatom som omges av ligander. Kan även tillämpas på joner!
4.1.Neutralt eller positivt komplex
Komplexet har ingen eller positiv laddning.
Formel
- Centralatomen
- (I bokstavsordning: laddade ligander)
- I bokstavsordning oladdade ligander
Namn
- I bokstavsordning: ligandernas namn.
- Negativ? Ändelsen ”-o”
- Centralatomens elementnamn
4.2. Negativt komplex
Formel
På samma sätt som neutralt eller positivt komplex.
Namn
Centralatomen får ändelsen ”-at” i övrigt som neutralt eller positivt komplex.
5. Stökiometriska proportioner
Mängdproportion mellan ingående ämnen. Anges oftast endast om fler än ett.
Formler
Sifferindex
Namn
Numeriska (grekiska) prefix
6. Trivialnamn
- Sulfat
- Sulfit
- Tiosulfat
- Vätesulfat
- Nitrat
- Nitrit
- Fosfat
- Vätefosfat
- Divätefosfat
- Karbonat
- Vätekarbonat
- Perklorat, ”överkloret”,
- Klorat, ”den vanliga”,
- Klorit, jmf sulfit,
- Hypoklorit
- Silikat
- Kromat
- Dikromat
- Permanganat
- Manganat
6.1. Starka syror och baser
Har också trivialnamn…
Syror
- Saltsyra
- Salpetersyra
- Svavelsyra
- Perklorsyra
Baser
- Kaliumhydroxid
- Natriumhydroxid